Bättre återvinning i fräscht soprum

Hej!
Visste du att man kan spara pengar på ett fräscht soprum?
I ett soprum som är ofräscht, smutsigt och ostrukturerat blir sorteringen oftast väldigt dålig då de handlar om att ta sig ut ur soprummet så snabbt som möjligt. En påse med brännbart kan likväl hamna i kärlet för kompost.
Detta kan komma att kosta dig pengar som fastighetsägare i slutändan. Straffavgifter för felsortering har ökat på senare tid då man försöker uppmana människor att sortera bättre.
Vi vet att det finns ett sätt att få människor att sortera sitt avfall bättre.
Genom att göra soprummet till en trivsammare plats. En plats som där man kan vara i mer än 10 sekunder utan att känna obehag.
Några fördelar med ett fräscht soprum: Bättre sortering.
Bättre lukt. 
Inga skadedjur.
Gör miljön en stor tjänst.
Höjer värdet på fastigheten.
Inga mer straffavgifter.
Vi på Soprumsfixarna skapar ett soprum precis så du vill ha.
/0 Comments/by

Fler sopkärl bidrar till bättre sopsortering

Införandet av fyrfackskärlen i kommunen har slagit väl ut, både vad gäller miljösynpunkt som sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Nytt sopsorteringssystem har gett en ökad avfallsmängd på elva procent. Glädjande menar Ögrabs vd Peter Johansson.

De nya fyrfackskärlen har bara funnits på plats hos hushållen i cirka tre månader, men redan nu ser Ögrabs vd Peter Johansson en positiv utveckling.
– Samtliga förpackningsmängder har ökat, vilket är ett tydligt tecken på att kommuninvånarna tagit till sig systemet och använder det. En reflektion är att mängden plastförpackningar har mer än fördubblats, och jag tror att många valt att använda den minimizer, som delades ut i samband med införandet, säger Peter Johansson.

Den totala avfallsmängden har ökat med elva procent och det beror till stor del på att mängden matavall ökat med 52 ton, vilket är en ökning på 43 procent..
– Den mängden motsvarar 3 484 liter bensin eller 2 600 liter diesel, säger Peter Johansson.
Däremot har det brännbara avfallet minskat och det är helt i linje med vad som är tanken med fyrfackskärlen – att mer avfall ska sorteras och inte slängas i brännbart. Även mängden deponi har minskat med i praktiken hälften.

Att det redan blivit en så stor förändring på avfallsmängderna är så klart en stor vinst för miljön, men är även positivt sett ur en ekonomisk synvinkel. I jämförelse med januari 2016 har Ögrabs behandlingskostnader i januari 2017 minskat med 33 procent.
– Vi kommer nu att följa utvecklingen noga, och även uppdatera statistiken på vår hemsida varje månad, säger Ögrabs vd Peter Johansson.

533 ton avfall samlades in i januari
Avfallsmängderna i kommunen följer den trend som Ögrab vill se. Från och med i januari i år kan allmänheten varje månad se hur avfall som slängts i fyrfackskärlen och jämföra det med föregående år.
Fraktion Jan 2016 resp. Jan 2017
Totalt 477,12 resp. 532,94
Brännbart 202,08 resp.  166,68
Matavfall 120,96 resp. 172,62
Tidningar 61,80 resp. 67,60
Pappersförpackningar 20,42 resp. 28,44
Plastförpackningar 14,12 resp. 28,64
Ofärgat glas 19,82 resp. 25,72
Färgat glas 19,76 resp. 15,96
Deponi 11,66 resp. 6,54
Metall 6,74 resp. 9,42
Grovavfall 3,56 resp. 7,52
Källa: Ögrab
Källa: http://www.nsk.se/2017/02/13/nya-karl-ger-mer-sorterat-avfall/
/0 Comments/by

Bäst och sämst på hushållssortering i landet

Motala och Vadstena är bäst i länet på att återvinna sitt hushållsavfall. Finspångsborna är sämst, enligt statistik från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).

Siffrorna i Kolada bygger på statistik från Avfall Sverige för 2015 och har sammanställts av nyhetsbyrån Siren. Det som mätts är hur stor andel av det insamlade hushållsavfallet som tas vidare till materialåtervinning eller biologisk behandling. Energiåtervinning – när avfallet bränns och blir el och fjärrvärme – räknas inte som återvinning i den här statistiken.

I 39 kommuner i landet samlades minst hälften av avfallet in för återvinning. I Bjuv var det hela 65 procent. Sämst i landet var Markaryd med 16 procent.

Östgötakommunerna ligger däremellan, med Motala och Vadstena i topp på 44 procent och Finspång i botten på 28.

– Vi skulle behöva öka materialåtervinningen. Det är rätt mycket som slängs och bränns som skulle kunna återvinnas, till exempel förpackningar och matavfall, säger Catarina Östlund, handläggare på Naturvårdsverket, till Siren.

Naturvårdsverkets mål är att mängden hushållsavfall ska minska, men trenden är den motsatta.

– Det är lite bekymmersamt. Det hänger ihop med ökad konsumtion och att vi renoverar mycket, säger Östlund.

Källa: http://www.corren.se/nyheter/ostergotland/bast-och-samst-pa-atervinning-om4476201.aspx

/0 Comments/by